mondochrille

Såg Bob Dylan filmen igår, ni vet säkert vad den heter. Kortfattat kan jag säga att jag rös till rätt mycket då och då, när folkmusik blandades med gamla samhällsbilder. Och det var riktigt bra, man visste inte riktigt om det var dokumentärar bilder från 60-talet eller nya bilder som ska se ut som 60-tal ibland. Alltså mycket proffsig film. Och alla Bob Dylan skådisar var kalas bra, eller rättare sagt de har skapas från olika perioder i hans liv och fått olika namn och karaktärer.
Coolat var Christan Bale och Cate Blanchet. Deras rock och ikon image var hel sköna och trovärdiga. Heath Ledger är mycket bra som den som borde haft coolast image men blir den mest mänskliga i hela filmen. Så jäkla trist att han inte finns längre.

Läste nånstans att man inte behövde vara Dylan fan för att se filmen, nja det är väl halva sanningen. Musikmässigt smälter filmen allas hjärtan, mitt hjärta extra mycket, fanns ett par scener som tog musten ur en. Men politiskt och filosofiskt är det svår att ta åt sig ibland, speciellt om har dålig Dylan koll, själv kan jag väl Dylan myten rätt bra men inte så bra. Så 2 timmar kändes verkligen 2 timmar ibland.

Men summan är en riktigt bra film som är grymt proffsigt gjord och spelad, musiken talar mest för min del. En av årets bäst biofimer.