mondochrille

Igår såg jag en film som var oscarsnominerad och vann flera pris bl.a. för bästa orginal manus. Men den är mest känd nu för att Sean Penn vann oscar för bästa manliga huvudroll. Filmen är naturligtvis MILK. Och förtjäna Penn oscar då? Nja blir bara mitt svar, han är ju naturligtvis mycket bra men nu i efterhand tycker jag nog att Mickey Rourke var lite bättre.
Det är säkert svårt att hitta nån annan att spela Harvey Milk men ännu svårare att hitta nån att spela Randy "the Ram" Robinson. Finns ingen lika ärrad och erfaren som Rourke. Mwn det hade varit för bra för att vara sant om han vunnit oscar.

Slutligen var jag inte allt för nöjd med MILK. Filmen är bra men jag blev aldrig riktigt tagen men den gav väl en rättvis bild på den riktige Milk. Snygga 70-tals miljöer men ojämt skådespeleri i biroller. James Franco var rätt trist i en rätt tunn roll medan ex. tråkmånsen Josh Brolin är mycket bra som Milk fega kollega.

Har levt lite i en dimma idag, inget har känns verkligt denna lugna dag. Ja mest i början av dagen men nu är det vanligt igen, men trött. Fast det är skönt med såna här dagar med, man går i lågvarv även om man inte orkar med allt, ska börja lära mig att skita i vissa saker även om det kryper i kroppen på en. Låter tystnaden ta hand om den.

Nä men om man ska lägga upp någon ny favorit i musikvärlden

Liars heter de, och de är en grupp som man inte riktigt vet om de är genier eller galna för de gör väldigt speciella låtar och för inte tala om musikvideos, finns en som jag kanske lägger upp senare som är helskum men rolig. Denna är rätt normal för att vara dem. A Visit From Drum heter den och klara Guitar hero World tour eller Rock band på trummor är inga större problem för dem :)

Varje dag lär man sig nåt nytt, en sak är att inte dricka saker som inte är i sin orginalförpackning. Fick smaka lite av en väns vän och det tog inte lång tid innan jag sprang ut och körde två långa saker i halsen, min pek- och långfinger. Så långt som jag körde ner dem i halsen har jag aldrig gjort förr, deep trouth/djup ner i halsen fick en ny betydelse. Visst låter det hemskt men samtidigt om man skulle få i sig nåt dåligt som dålig mat så vet jag att jag kan och vågar få ut det innan det blir värre i kroppen.
Slutligen är jag smårädd för hur samhället och folk kan förstöra för folk, visst det är inte alltid lätt själv och man känner sig lite vilsen och nere ibland men när jag möter folk som har det värre och pratar om "dumheter" blir jag lite rädd, man är ju inte utbildad för sånt. Det är då man inser att man måste vara stark för andra också, och det har jag egentligen inga problem med, men när det väl kommer till kritan, då känner man en lite oro i kroppen.

En dröm har kommit uppfyllelse, nja nästan iaf. Men jag vill verkligen jobb där ett tag på obestämt tid. LBG heter företaget och det enda de gör är att köra mellan olika Ericsson fabriker, med några undantag.
Lasta behöver man inte göra, inte heller lasta av, det fixar truckmänniskorna, det är bara att åka i mellan.
Hur schysst är inte det, för en gång skull ska jag vara tjatig och tjata på om att få jobba där så fort som möjligt. :)

Slutligen, The Flight of the Conchords håller än, andra säsongen håller på gång nu. Grabbarna Bret och Jemaine kämpar på än, deras manager Murray är lika härligt socialinkompentet och med glimten i ögat. Mel är ännu mer härligt psycho, hoppas henne stakars gubbe Doug får större roll i serien...

De testar ju på olika musikgenrer i serien men på ett roligt sterotypt sätt. Den här jag fastnat för lite extra, Friend heter den, man sitter och hummar till den efteråt.

Nä jag har inte sett rent eller någon annan larv musikal, men jag har sett Tom Tykwers underbara Rent Lola Rent. I den filmen spring huvudpersonen Lola väldig mycket och väldigt intensivt. Samma gjorde jag igår, när jag åkte till badhuset i Norrköping för att gymma men mest för att testa spring på löpbandet.

Det kändes bra i början när jag sprang och jag ställde in hastigtheten på 8,1km/h och 1,5 graders lutning, men efter 10 minuters löpning började värka ena knät och ena vaden, minskade till 1 grads lutning, då sluta värken och jag fortsatte i hela 10 minuter till.

För mig är det helt otroligt att jag orka så länge om man jämför med tidigare resultat och även om jag var trött så var inte helt slut efteråt, skulle nog orka 5-10 min till men svetten forsa ner in i ögon och mun. Hoppas de nu lagar löpbandet på gymmet i Gävle jag besöker, då ska springa så det bara rycker, och hoppas snön försvinner snart också, då ska renta ännu mer, mer än vad man ser nu iaf :)

Tänkte att det kanske är min tur att göra ett filmcitatquiz. Två kommer här, en enkel och en lite svårare.

Citat 1: " One day lad this will all be yours! " "What the curtains?"


Citat 2 : "They will say that I have shed innocent blood" "But what is blood for if to shed"


Lyckas ni klura ut båda så blir godis till vinnaren :) en räcker inte, då blir det bara blandsaft =)

Idag fick jag vara lärare vilket är helt nytt för mig, nästan, har haft med en jävel en gång som satt brevid mig. Det var sommaren 2007, han skulle åka med mig hela veckan vilket jag inte såg fram emot. Man måste lägga upp tider och sånt så att det också passar honom och det orkar jag inte, men efter tredje dagen blev jag av med han :)

Men nu tillbaka, en kille skulle köra medan jag satt brevid och skulle observera och hjälpa till när han behövde det. Allt gick väl bra ibörjan vi lasta in och han gjorde sitt bästa för att lasta på. Men när vi kom till Högskolan i Gävle för att lasta av kom smällen.
Jag vet att det är svårt att backa in dit och jag fråga om jag ska hjäpa honom, han svara nej det fixar jag och backar in i en bil. Lite ståhej uppstod och vi fick åka hämta skaderapport från jobbet och fylla i. Han fick lite ångets och blev nedstämt lite tårögd om jag ska vara helt ärlig. Själv var jag lite nervös för jag har aldrig fyllt i nån rapport tidigare men det gick bra och efter lite moral snack av hon som ägde bilen gav oss vidare.
Jag försökte trösta honom och säga att sånt händer alla och skit i det nu och gå vidare (trösta han nog på ett rätt killigt sätt). Jag sa till han att även jag har själv backat in i saker som kontainers, lastkajor och lämna lite skador (inga bilar) men märkte att han var lite upprörd än. Tyvärr blev det inte bättre av att han sen backa in i en lastkaj direkt efter. Men jag tog åt av mig händelsen lite lätt efter som kille vid lastkajen är schysst. Men efter allt detta hoppa jag ur lastbilen och hjäpte honom att backa.

Låter som en jobbig dag och en viss mån var det det, mest för han då. Men när dagen var slut kände jag som en konstig lugnhet även om jag vet att chefen kanske är lite bitter på mig för att jag inte hjälpte honom ibörjan när olyckan inträffa och så men samtidigt har jag upptäckt hur mycket jag har utvecklas som chaufför och hur självsäker jag har blivit. Jag var ju lika osäker som han var en gång tiden även om jag inte skulle få för mig att backa in på svårt ställe som nybörjare utan hjälp. Märkte även att jag klara krissituationer rätt bra, och om det skulle vara jag som krockade där, skulle kanske inte ta det så hårt utan lära mig av misstaget och gå vidare så fort som möjligt.
Ja lite lätta tankar som spann i skallen efter en annorlunda dag :)