Konstig dag och känsla efter lastbilskrock
Idag fick jag vara lärare vilket är helt nytt för mig, nästan, har haft med en jävel en gång som satt brevid mig. Det var sommaren 2007, han skulle åka med mig hela veckan vilket jag inte såg fram emot. Man måste lägga upp tider och sånt så att det också passar honom och det orkar jag inte, men efter tredje dagen blev jag av med han :)
Men nu tillbaka, en kille skulle köra medan jag satt brevid och skulle observera och hjälpa till när han behövde det. Allt gick väl bra ibörjan vi lasta in och han gjorde sitt bästa för att lasta på. Men när vi kom till Högskolan i Gävle för att lasta av kom smällen.
Jag vet att det är svårt att backa in dit och jag fråga om jag ska hjäpa honom, han svara nej det fixar jag och backar in i en bil. Lite ståhej uppstod och vi fick åka hämta skaderapport från jobbet och fylla i. Han fick lite ångets och blev nedstämt lite tårögd om jag ska vara helt ärlig. Själv var jag lite nervös för jag har aldrig fyllt i nån rapport tidigare men det gick bra och efter lite moral snack av hon som ägde bilen gav oss vidare.
Jag försökte trösta honom och säga att sånt händer alla och skit i det nu och gå vidare (trösta han nog på ett rätt killigt sätt). Jag sa till han att även jag har själv backat in i saker som kontainers, lastkajor och lämna lite skador (inga bilar) men märkte att han var lite upprörd än. Tyvärr blev det inte bättre av att han sen backa in i en lastkaj direkt efter. Men jag tog åt av mig händelsen lite lätt efter som kille vid lastkajen är schysst. Men efter allt detta hoppa jag ur lastbilen och hjäpte honom att backa.
Låter som en jobbig dag och en viss mån var det det, mest för han då. Men när dagen var slut kände jag som en konstig lugnhet även om jag vet att chefen kanske är lite bitter på mig för att jag inte hjälpte honom ibörjan när olyckan inträffa och så men samtidigt har jag upptäckt hur mycket jag har utvecklas som chaufför och hur självsäker jag har blivit. Jag var ju lika osäker som han var en gång tiden även om jag inte skulle få för mig att backa in på svårt ställe som nybörjare utan hjälp. Märkte även att jag klara krissituationer rätt bra, och om det skulle vara jag som krockade där, skulle kanske inte ta det så hårt utan lära mig av misstaget och gå vidare så fort som möjligt.
Ja lite lätta tankar som spann i skallen efter en annorlunda dag :)
Men nu tillbaka, en kille skulle köra medan jag satt brevid och skulle observera och hjälpa till när han behövde det. Allt gick väl bra ibörjan vi lasta in och han gjorde sitt bästa för att lasta på. Men när vi kom till Högskolan i Gävle för att lasta av kom smällen.
Jag vet att det är svårt att backa in dit och jag fråga om jag ska hjäpa honom, han svara nej det fixar jag och backar in i en bil. Lite ståhej uppstod och vi fick åka hämta skaderapport från jobbet och fylla i. Han fick lite ångets och blev nedstämt lite tårögd om jag ska vara helt ärlig. Själv var jag lite nervös för jag har aldrig fyllt i nån rapport tidigare men det gick bra och efter lite moral snack av hon som ägde bilen gav oss vidare.
Jag försökte trösta honom och säga att sånt händer alla och skit i det nu och gå vidare (trösta han nog på ett rätt killigt sätt). Jag sa till han att även jag har själv backat in i saker som kontainers, lastkajor och lämna lite skador (inga bilar) men märkte att han var lite upprörd än. Tyvärr blev det inte bättre av att han sen backa in i en lastkaj direkt efter. Men jag tog åt av mig händelsen lite lätt efter som kille vid lastkajen är schysst. Men efter allt detta hoppa jag ur lastbilen och hjäpte honom att backa.
Låter som en jobbig dag och en viss mån var det det, mest för han då. Men när dagen var slut kände jag som en konstig lugnhet även om jag vet att chefen kanske är lite bitter på mig för att jag inte hjälpte honom ibörjan när olyckan inträffa och så men samtidigt har jag upptäckt hur mycket jag har utvecklas som chaufför och hur självsäker jag har blivit. Jag var ju lika osäker som han var en gång tiden även om jag inte skulle få för mig att backa in på svårt ställe som nybörjare utan hjälp. Märkte även att jag klara krissituationer rätt bra, och om det skulle vara jag som krockade där, skulle kanske inte ta det så hårt utan lära mig av misstaget och gå vidare så fort som möjligt.
Ja lite lätta tankar som spann i skallen efter en annorlunda dag :)
Kommentarer
Trackback
