Konstiga medkänslor

Man borde kanske summera helgen lite kort men det hände väl inte så mycket, mer att vi var på Goa/volym igår. Jag, per, tomas hans malin hennes syster och deras vänner. Bra musik som vanligt och trevlig stämning. Var korkad och köpte ett krogkort som hade jävligt konstiga regler för att få rabbat på vissa saker, men iaf över till det intressant.

Håller ju med mitt skrivprojekt nu, kände att jag fastna lite, har idéerna i skallan men vet inte hur jag skulle formulera mig riktigt så jag lät tiden gå lite lätt för att jag skulle iväg till Johan sen. Men då kom det som en brev på posten hur jag skulle skriva, och jag skrev på som bara den, och sen kommer det konstiga som kanske är naturligt, att jag började känna riktiga medkänslor för mina huvudkaraktärer. Kan ju säga lite lätt att det blir en sorglig historia mot slutet, och jag tyckte så synd om honom och hans flickvän att jag blev själv lite nere och ledsen för dem.
Skrev så mycket jag orka sen var jag tvungen att sluta för jag klarade inte med deras sorg och tillvaro nåt mer. Tog ett tag innan jag kom tillbaka till gamla jag.
Vet inte vad man ska kalla det där för, det som hände, för det är ju ändå jag som bestämmer över deras liv och jag skulle kunna göra det hel lyckligt för de två men det vill sig inte. Har faktiskt inte upplevt nåt sånt förut, inte i textfom iaf.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0