Vissa spöken slipper man aldrig, eller svin menar jag

Idag blev det en speciell dag när jag jobba. Skulle köra ut lite fisk eller rätt mycket fisk till Wahlström ute i Harnäs som ligger nån mil utanför Gävle mot bönan. Jag har ju vart där förr och det har väl aldrig varit nåt problem tills nu.

När jag backar in på gården ser jag att det inte finns nåt folk, så jag går in i arbetshuset eller vad man kan kalla det, det är iaf där de rensar fisken o.s.v. Men döm om min förvåning när jag ser två karlar och en av dem min gamla chef från Jetpak, står och rensar.

Det tar en stund att fatta att det var han och ännu längre stund för han att fatta att det är jag. Vi stirrar på varandra och han frågar vad vill du? Jag säger att jag ska lämna en pall. Vad är det för pall undrar han? Lobster svarar jag.
Detta måste vara än så länge årets stelaste och mest spännda möte för ingen av oss gillar varandra, inte minst jag som tycker att karlfan är ett jävla svin, en gris som lärt sig gå på två ben. En märkvärdig jävel som tror han är världmästare i allt och får allt genom allt hot. Synen av honom ger hemska minnen av en oxe sitter bekvämt i sin stol och ser ner på folk.

Vad han gjorde där har jag ingen aning om men mötet gick snabbt vi grymta några till varandra och sen stack jag. Ska bli intressant och se man möter honom fler gånger när jag kör ut dit igen. Kommer inte yttra mig snällt eller försöka bli "vän" med honom, vissa svin hör bäst hemma i stian...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0