mondochrille

Jag har mött många konstiga människor i mitt korta liv, fått konstiga frågor som var man kan köpa droger och sånt. Och nu i Lördags fick ännu en konstig fråga och önskemål som slår allt jag nånsin varit med om.
Åker till Stockholm för att träffa kompisen Anders från Norrköping, kommer in rätt tidigt till huvudstaden och tar det lugn i tågstation och hänger på ett räcke och tittar ut över folk. Då kommer det fram en äldre man på 40-50 år och frågar mig nåt, hör inte först eftersom jag har hörlurar i öronen, tar av mig dom frågar vad han sa.

- Vill du hålla mig sällskap till min lägenhet? säger han
- eehh Nej.. svara jag snabbt och försöker att inte börja skratta.

Han går och jag biter mig i läppen för att inte asgarva.

Visst man får lite tankar, han kanske bara vill bjuda på kaffe och tårta och umgås rent socialt men troligtvis inte. Sände jag ut signaler att man kunde vara ett lovligt byte för en ensam äldre man? eller jag kanske bara var hans "grej"
Tänk om man hade följt med och hur ens liv kunde ha förändrats eller ja nu är jag inte i det tillståndet att jag skulle göra det, men det finns ju andra. Och ju mer man tänker på det desto mer äcklad blir man... Men men kul att ens närvaro ger glädje och hopp till nån annan. Man skulle kanske ha tagit reda på ens marknadsvärde ute i köttmarknaden om man hade modet, just for fun :)


Annars hade jag det trevligt i Stockholm, man fan vad tiden pissar i väg, skönt väder var det också. Så fler besök kommer med tiden, åker väl in igen när det blir ännu varmare. Och nu snör det ser jag så då känns det extra kul att jag valde rätt dag :)