Ingen brasa i år men en kul värmlandshelg tills jesus hälsa på.
Ja då har man åter igen varit i Värmland och i Arvika, brukar ju bli 2-3 besök per år sedans 2008. Förra året var jag ju där 3 gånger, senaste gången var i.o.m. Arvikafestivalen som ägde rum i juli.
Nu var det sista April firande med brasa, trodde jag men fan allt regna bort så det blev att se film hos några kompisar till Johan. En American pie film nummer 6?!!!!, kass filmen jag skratta till på några scener så den var inte jävla kass. Och sen The Tournament en mycket brutal och blodig actionfilm om yrkesmördare som har en tävling att helt enkelt döda varandra och se vem som är det ultimata bad ass mördaren. Ja manuset var ju inte svårt att skriva men hjärndöd underhållningen. Intressant att skådespelare som Robert Caryle och Liam Cunningham medverkade, inte riktigt dom man tänker sig ska vara med i sån här film.
Men dagen efter på Lördag blev det firande hos Anna med hennes och Johan vänner som jag knappt kände men efter ett tag blev det inga problem och vi hade det jättetrevligt och skämta på. På både gott och ont, jag vet med mig att jag har låg självcensur och skämtar om det mest, så det gäller att hålla sig på det torra när man har nya människor omkring sig, vilket jag delvis inte gjorde men det blev ingen skada skedd.
Sen var vi ut på två ställen som heter Tiki och The Roof, som var riktigt trevliga och fina på insidan, tycker att Gävles uteställen på borde ta lite inspiration från dessa ställen. Men kvällen fortsatte och trevligheterna består sig tills allt var slut och vi alla gick hem.
Dagen efter, söndagen, vakna man till hyfsat pigg men lite yr. Som tur är drabbas jag väldigt sällan av bakfylla, kan bli aningen matt runt 12:00 men annars är jag oftast fit for fight igen. Beslutade mig för att ta en promenad för att få nya krafter medan Johan sover av sig illamåendet.
Jag kommer fram till Arvikas torg där en öppen släpvagn står och i vagnen står det 100 dagar med Jesus och givetvis blir jag lite rädd, ska Jehovas eller någon annan tokreligiös grupp predika här. Men jag tänker jag kan ge dom en chans och titta lite, en 10 -15 minuter, men när de väl börja så gick jag efter en minut, och svor lite för mig själv. Det gick helt enkelt inte.
Folk får tro på vad de vill men när man tvingar på folk tro och religion blir jag rädd. Visst jag vet att religion har räddat många människor från Alkoholism, brott mm. men det är ett val dom har gjort själv. Men ställa sig bakom något som är större än livet och säga att man har direkt kontakt med detta är bara ruttet hemskt.
Personligen tycker jag det är nästan lika dåligt att kalla sig Ateist, visst man kan ju säga att man inte tror på Gud eller väljer bort den tron. Men att springa omkring och säga att man är Ateist, kan man lika gärna säga att man är mormon, lika elakt och taskigt mot det andra lägret.
Lika bra att erkänna det, man är för dum för att kalla sig Ateist, samtidigt som jag är icketroende. Ja vad är man då? Människa och levande, det räcker för mig, ge mig Kärlek, Sex och Rock n' roll så överlever jag :)
Nu var det sista April firande med brasa, trodde jag men fan allt regna bort så det blev att se film hos några kompisar till Johan. En American pie film nummer 6?!!!!, kass filmen jag skratta till på några scener så den var inte jävla kass. Och sen The Tournament en mycket brutal och blodig actionfilm om yrkesmördare som har en tävling att helt enkelt döda varandra och se vem som är det ultimata bad ass mördaren. Ja manuset var ju inte svårt att skriva men hjärndöd underhållningen. Intressant att skådespelare som Robert Caryle och Liam Cunningham medverkade, inte riktigt dom man tänker sig ska vara med i sån här film.
Men dagen efter på Lördag blev det firande hos Anna med hennes och Johan vänner som jag knappt kände men efter ett tag blev det inga problem och vi hade det jättetrevligt och skämta på. På både gott och ont, jag vet med mig att jag har låg självcensur och skämtar om det mest, så det gäller att hålla sig på det torra när man har nya människor omkring sig, vilket jag delvis inte gjorde men det blev ingen skada skedd.
Sen var vi ut på två ställen som heter Tiki och The Roof, som var riktigt trevliga och fina på insidan, tycker att Gävles uteställen på borde ta lite inspiration från dessa ställen. Men kvällen fortsatte och trevligheterna består sig tills allt var slut och vi alla gick hem.
Dagen efter, söndagen, vakna man till hyfsat pigg men lite yr. Som tur är drabbas jag väldigt sällan av bakfylla, kan bli aningen matt runt 12:00 men annars är jag oftast fit for fight igen. Beslutade mig för att ta en promenad för att få nya krafter medan Johan sover av sig illamåendet.
Jag kommer fram till Arvikas torg där en öppen släpvagn står och i vagnen står det 100 dagar med Jesus och givetvis blir jag lite rädd, ska Jehovas eller någon annan tokreligiös grupp predika här. Men jag tänker jag kan ge dom en chans och titta lite, en 10 -15 minuter, men när de väl börja så gick jag efter en minut, och svor lite för mig själv. Det gick helt enkelt inte.
Folk får tro på vad de vill men när man tvingar på folk tro och religion blir jag rädd. Visst jag vet att religion har räddat många människor från Alkoholism, brott mm. men det är ett val dom har gjort själv. Men ställa sig bakom något som är större än livet och säga att man har direkt kontakt med detta är bara ruttet hemskt.
Personligen tycker jag det är nästan lika dåligt att kalla sig Ateist, visst man kan ju säga att man inte tror på Gud eller väljer bort den tron. Men att springa omkring och säga att man är Ateist, kan man lika gärna säga att man är mormon, lika elakt och taskigt mot det andra lägret.
Lika bra att erkänna det, man är för dum för att kalla sig Ateist, samtidigt som jag är icketroende. Ja vad är man då? Människa och levande, det räcker för mig, ge mig Kärlek, Sex och Rock n' roll så överlever jag :)
Kommentarer
Trackback
